Premiär
Äntligen.
Idag gav jag mig ut på första löppasset sedan ATY. Det kändes mycket bättre än väntat. I normala fall brukar jag känna mig som ett kassaskåp när jag ger mig ut på det första passet efter en längre tävling. Jag tror att min extravila gjorde mig gott så benen kändes nästan som vanligt.
Imorgon stegrar jag lite så då får vi se vad benen säger.
Jag får rätt mycket frågor om hur jag gör med löpningen nu på vintern. Kallt och massor med snö, då går det väl inte att springa ute, eller?
Jag väljer i stort sett aldrig bort löpningen utomhus mot inomhusträning, det enda som kan få mig att kliva in är om det är så kallt att jag riskerar min luftrör. Annars är min metod att om det är kallt så sänker jag ansträngningsnivån på passet för att spara på luftrören. Jag har en rejäl arsenal med riktigt varma jackor från Newline som gör att jag kan springa med varm överkropp oavsett hur kallt det är. Jag springer hellre med tights + tunna överdragsbyxor än med långkalsonger. Jag har också införskaffat ett antal flaskor som håller min vätska varm oavsett temperatur så att jag hela tiden kan fylla på med varm energi. Gaiters och skor med dubbar gör att jag kan springa avslappnat och naturligt oavsett underlag. Jag brukar också springa med solglasögon för att skydda mina ögon och då främst mot kall vind.
Men det viktigaste är min mentala inställning som säger att om jag vill nå mina mål så finns det inga genvägar och mina konkurenter kommer inte att vila eller gå inomhus bara för att det är kallt i Sverige. Att träna under tuffa förhållanden kommer att göra mig starkare och bättre förberedd. Under ATY var jag utan tvekan den löpare som tog kylan bäst under den andra natten, det är ingen slump.
Filmen The runner var en riktig höjdare, en lite annorlunda film som också fokuserade på prioriteringar och vad som är viktigt för att lyckas. En film i min smak.
Idag gav jag mig ut på första löppasset sedan ATY. Det kändes mycket bättre än väntat. I normala fall brukar jag känna mig som ett kassaskåp när jag ger mig ut på det första passet efter en längre tävling. Jag tror att min extravila gjorde mig gott så benen kändes nästan som vanligt.
Imorgon stegrar jag lite så då får vi se vad benen säger.
Jag får rätt mycket frågor om hur jag gör med löpningen nu på vintern. Kallt och massor med snö, då går det väl inte att springa ute, eller?
Jag väljer i stort sett aldrig bort löpningen utomhus mot inomhusträning, det enda som kan få mig att kliva in är om det är så kallt att jag riskerar min luftrör. Annars är min metod att om det är kallt så sänker jag ansträngningsnivån på passet för att spara på luftrören. Jag har en rejäl arsenal med riktigt varma jackor från Newline som gör att jag kan springa med varm överkropp oavsett hur kallt det är. Jag springer hellre med tights + tunna överdragsbyxor än med långkalsonger. Jag har också införskaffat ett antal flaskor som håller min vätska varm oavsett temperatur så att jag hela tiden kan fylla på med varm energi. Gaiters och skor med dubbar gör att jag kan springa avslappnat och naturligt oavsett underlag. Jag brukar också springa med solglasögon för att skydda mina ögon och då främst mot kall vind.
Men det viktigaste är min mentala inställning som säger att om jag vill nå mina mål så finns det inga genvägar och mina konkurenter kommer inte att vila eller gå inomhus bara för att det är kallt i Sverige. Att träna under tuffa förhållanden kommer att göra mig starkare och bättre förberedd. Under ATY var jag utan tvekan den löpare som tog kylan bäst under den andra natten, det är ingen slump.
Filmen The runner var en riktig höjdare, en lite annorlunda film som också fokuserade på prioriteringar och vad som är viktigt för att lyckas. En film i min smak.
Kommentarer
Postat av: Sebastian
Vad roligt att du gillade filmen. Jag tror nog att du kommer gilla "Running on the sun" när jag väl hittar den :) Har beställt "The distance of truth" som jag väntar på.
Trackback
